Mejsla AB – Experter på Javaplattformen och mobila applikationer

Vi på Mejsla har haft en härlig helg med mycket hackande (och lite mejslande) kombinerat med sol, god mat och trevligt umgänge. Vi har under ledning av Lars Westergren åter använt det mycket uppskattade unconference-formatet och tillsammans har vi hunnit gå igenom ett ganska stort antal verktyg, tekniker och ramverk:

• ShowOff: Som Powerpoint fast i Markdown-format med möjligheter att t.ex. bädda in Javascript. Perfekt för utvecklare, i synnerhet om man vill göra presentationer om programmering eftersom det finns bra stöd för syntax highlighted code.
• Cucumber och RSpec: Spännande och bra verktyg för BDD (Behaviour-Driven Development). Utmärkt för att kunna skriva ”läsbara tester” på hög nivå som för t.ex. webbtjänster.
• Node.js: ”Coolt!” Ett ramverk för att skriva servrar och serverapplikationer i Javascript. Fantastiskt smidigt sätt att få upp en server. Och extra bra vid integrationer.
• Java SE 7: Vi tittade på Project Coin och den nya filhanteringen i NIO.2. I Coin ingår bl.a. funktioner som förbättrad och förenklad felhantering, ett visst stöd för härledning av typer samt automatisk resurshantering (äntligen – jag som har saknat destruktorerna i C++ sedan jag gick över till Java i slutet av 90-talet).
• Android: ”Här finns allt som saknades i Java ME!”. Och det är enkelt att komma igång tack vare riktigt bra dokumentation och lysande exempel. Schysst med bra stöd för test.
• Java bytecode: På samma sätt som det är viktigt att förstå ram-minnesmodellen för att vara expert på C/C++ är det viktigt att förstå JVM:en och Java bytecode för att vara expert på de språk som finns för Javaplattformen. Vi dekompilerade kod och undersökte resultatet.
• Scala: En snabb genomgång för dem som ännu inte hunnit titta på Scala. Det bästa från funktionella språk och skriptspråk utan att ge avkall på statisk typning eller objektorientering. Tyvärr med en komplexitet som i vissa avseenden påminner om den i C++.
• Groovy: Ytterligare ett språk för Javaplattformen. Ett skriptspråk med dynamisk typning men för övrigt mycket likt Java, så det är lätt att komma igång med för Javautvecklare. Och med finesser som t.ex. closures och inbyggt stöd för reguljära uttryck som gör att det blir mer kraftfullt och enklare att använda.
• Go: Ett experimentellt språk som Google utvecklar och använder för att t.ex. ersätta C/C++. Go kombinerar typsäkerhet och hög exekveringshastighet på flerkärniga processorer med högnivåfunktioner som automatisk skräpsamling.
• Fossil: Ett distribuerat versionshanteringssystem med inbyggd webbserver, wiki och ärendehanteringssystem.

Självklart hinner man inte komma in på djupet i allt detta under en helg, men det är en stor fördel att i grupper hjälpas åt med att komma över de initiala trösklarna som finns för nästan alla tekniker och verktyg.

Tack för en mycket trevlig helg, alla som var med!

Lördagen den 16 oktober stod Mejsla värd för ännu en intressant unconference day där den drivande personen bakom detta var vår egen Lars Westergren som även var moderator för dagen. Listan med föreslagna ämnen var lång och ett par av de ämnen som blev valda att diskuteras under dagen var Lift, Guava och Mirah.

Då listan fortfarande har en massa intressanta ämnen kvar,  hoppas jag att det inte kommer att dröja länge innan nästa unconference day går av stapeln.

Mer detaljer och Lars Westergrens reflektioner hittar du på Lars blogg.

Skriver du mejl och sajt? Och sajnar du kontrakt? Eller signar du kontrakt? För mig är det numera en del av arbetsvardagen att signa kontrakt, fast bara i talspråk. I skrift brukar jag skriva under kontrakt, eller möjligen signera. Så jag blev lite förvånad när jag nyligen i en text med ett tämligen formellt språk läste om ett välsignat kontrakt. Jag fick läsa om meningen flera gånger innan jag insåg att det är jag som är skadad av svengelska och att det inte alls handlade om ett kontrakt som var ovanligt väl signerat – det handlade ju snarare om ett mycket välkommet kontrakt.

Det är nu många år sedan jag insåg att svengelskan måste få ingå i mitt yrkesspråk. Det är alldeles för många ord som inte har någon bra svensk motsvarighet, och att konsekvent prata ren svenska skulle inte fungera i praktiken i IT-branschen.

Att jag har accepterat svengelskan betyder dock inte att jag har tappat intresset för balansgången mellan svenska, svengelska och engelska. Jag är en road läsare av CS-krönikan Språksamt av Anders Lotsson, och då och då surfar jag också in på Svenska datatermgruppens sidor för att hålla mig någotsånär uppdaterad på deras rekommendationer.

Även datatermgruppen har i viss mån gett upp när det gäller svengelskan. Exempel är ord som webb, chatta, skanna, server och router där datatermgruppen rekommenderar att de engelska orden används mer eller mindre rakt av med undantag för vissa konsonanter, böjningsformer etc. Jag tycker att det fungerar bra, och jag har vant mig vid deras rekommenderade stavning av webb trots att det i början gjorde nästan ont med kombinationen dubbel-v och två b.

Just kopplat till webb finns det några ord som jag har fått anstränga mig lite mer med. Det tog tid för mig att ersätta browser och web site med webbläsare respektive webbplats. Men just ordet webbplats är jag faktiskt riktigt nöjd med numera. Ordet hemsida som många använder har alltid känts helt fel, så för mig låg det närmare till hands att t.ex. skriva webbsajt på samma sätt som många informellt skriver mejl. Fast även när det gäller mejl så följer jag i regel också datatermgruppens rekommendationer och skriver istället oftast e-post eller e-brev. Och efter mitt senaste besök hos datatermgruppen ska jag nu även börja öva på att använda webbadress istället för URL när det gäller… adresser på webben. Och sedan blir väl konststycket att skilja detta från andra typer av Internetadresser.

Ett annat ord som jag använder ganska ofta är cache. Även här rekommenderar datatermgruppen att man använder det engelska ordet på svenska. Men jag reagerar på uttalet. De vill att det ska rimma på krasch! Alltså med a-ljud, eller?! Åtminstone för mig, som är starkt influerad av amerikansk engelska, rimmar cache på äsch! Undrar om de övervägde käsch.

Det finns också många ord där jag tills vidare väljer att köra vidare med engelska trots att datatermgruppen förespråkar svenska varianter. Ett sådant är repository. Jag tror att jag skulle behöva förklara mig om jag följde datatermgruppens rekommendation och sa t.ex. centralkatalog istället. Fast visst är det knepigt att integrera repository i svenskan. Det blir t.ex. en hemsk pluralform. Repositoryar går bara inte! Nej, då ger jag hellre upp helt och använder den engelska böjningen repositories. Önskar att det fanns en svensk standardlösning för denna typ av ändelse.

Förresten, är inte lodstreck och bakstreck två härliga ord? Fast jag vet inte om jag (tiden?) är mogen för att använda dem än. Hittills har jag i alla fall använt de engelska orden istället.

Jag måste bara berätta!

Vi har nu börjat lägga upp improvisationsmusik i massor på www.clavichord.se/recordings . I skrivande stund har vi fått upp över 30 timmar med musik, och vi har enorma källor att plocka från så vi kommer att lägga upp mer och mer musik pö om pö.

Bakgrunden till detta projekt är för min del ett gammalt hobbyhack som jag började med för Musikmuseets räkning för ganska många år sedan. Det är ett Java/Spring-program som jag utvecklade tillsammans med HansErik Svensson på Musikmuseet, och syftet var att kunna analysera och jämföra olika klavikord. HansErik stod för kunskapen och idéerna, och jag hackade.

En light-version av applikationen med en liten delmängd av funktionerna gjorde vi ursprungligen tillgänglig som en webbstart-applikation på Musikmuseet webbplats. För ett par år sedan reggade vi clavichord.se och webbplatsen blev det nya hemmet för light-applikationen. Och nu har vi alltså börjat fylla webbplatsen med en massa inspelningar också.

Inspelningarna är gjorda av HansErik och det är en musiker och improvisatör i världsklass som spelar, Mikko Korhonen från Sibelius-Akademin i Finland. De har suttit på nätterna och spelat in för att minimera risken för störande bakgrundsljud.

Det finns en intressant anledning till att musiken är improviserad. Instrumenten är historiska och det finns alltså inte några inspelningar från den tiden. Så hur ska man veta hur instrumenten var tänkta att användas och låta?

Jo, dels har Mikko en gedigen kunskap om historiska klaverinstrument och tidig musik, och dels är en av Mikkos talanger att känna av individuella instrument. Förhoppningsvis speglar alltså den musik som han improviserar fram därför i hög grad det som brukade spelas på respektive instrument när det begav sig. Otroligt ballt! Som en spegel tillbaka i historien!

Och musiken är verkligen värd att lyssna på. Så ett hett tips är att surfa vidare till clavichord.se och börja ladda ner historisk musik!

Återkom sedan gärna till denna blogg och berätta vad ni tycker.

Jag hade höga förväntningar på Agila Sverige 2010. Hade hört mycket om det. Då det var första gången för mig så såg jag fram mot två härliga dagar. Jag blev inte besviken. Formatet är en höjdare. Blixttalen och Open space ger mycket information på kort tid. Inte helt otippat hinner man inte få några djupa kunskaper på 10 minuter. Men det gör inte så mycket eftersom herr Google finns där ute till förfogande om man saknar detaljerna.

Stefan Niccolai “Från Push till Pull” är ett utmärkt exempel på att man kan åstadkomma förändring ifall man ger utrymme för förändring. Det stämmer väl överens med Fredrik Fleetwoods föredrag om stress-cylindern som hindrar en från att se möjligheter. När man vill att någon ska ge en något måste man börja med att ge själv. Det gäller alla relationer, privata som i jobbet.

Dainel Brolunds idé om en guldfiskteknik “Lägg inte till mer komplexitet än vad uppgiften kräver” ger mig flashbacks om alla sköna “maskiner” som man har byggt i sina dagar. Otroligt snillrika, roliga och finurliga men dock kanske lite för komplicerade för uppgiften. Visst är det roligt, men leder det till kundnytta?

Tyvärr missade jag Niklas Lindströms presentation om Vim. Så är det med två salar och ett digert program att välja från. Något intressant får stryka på foten.
antmanslideshows

Bloggar etiketter: Agil